2011-12-21

Who wants to be normal anyway..

En vecka på, ett av de största Svenssons jobben som finns, Posten var precis vad jag behövde. När livsglädjen dalat med den magnitud som den gjort, så är det ett reguljärt Svenssons liv som lockar. För visst är det så med oss människor, att vi önskar oss det vi inte har eller kan få. Känner vi oss genomsnittliga, så vill vi vara unika. Står vi ut från mängden så vill vi bli som alla andra. Inte ofta är Svensken nöjd med det han har, utan mer eller mindre begär något mer.

Så när hälften av läkarna föreslår att jag inte ska jobba med något fysisk ansträngande så känns det som en seger i sig att slänga upp postsäcken på ryggen och bära den till bilen. Vidare ska erkännas att jag fattat tycke för min simpla tjänst hos Posten. Med rätt musik i öronen och om man helt kunde undgå att vara ute i trafiken mellan 15:30 och 17:30 så skulle det vara drömtjänsten för mig som påstår att bilkörning är lättare än att gå. 

Ja det har varit en perfekt vecka.
Även helgen gick förhållandevis snabbt. Det kändes verkligen inte som om att jag presterade 9 respektive 7 timmar lördag-söndag. Man sitter i sin egna lilla värld och sjunger med i låtarna samtidigt som man knappar med mobilen och rattar den lilla gula bilen mellan lådorna. Imorgon är sista dagen och det blir uppskattningsvis bara två timmars bilkörning. Men med min förkärlek till små jobb, så tror jag att det blir perfekt med en vecka om året hos Posten. Jag förstår de som fastnar för stämningen, folket och de inte allt för betungande arbetsuppgifterna, men det passar inte mig.

Man får påstå vad man vill, men när dagens ros i den lokala morgontidningen befinner sig i samma klass som en bragdmedalj eller ett "Purple Heart" så måste man förstå själv att det är dags att vidga sina vyer. Om tio år kommer vi säkert inte ens ha kvar Posten.





Någon träning har det ju då inte blivit den här veckan dock.
Energin har gått till att bära säckar och till att behålla medvetandet när rusningstrafiken sätter igång. Hur många regler bryter i genomsnitt en trafikant per dag? Och hur många kan, med handen på hjärtat säga att de känner sig helt trygga i trafiken? Om vi säger att när du tar dig från punkt A till punkt B, så ser du 10 personer som inte bör vara i trafiken pga osäkerhet eller vårdslöshet, så kan ni förstå hur många man hinner se under julklappshandeln, när man spenderar nio timmar i bil.

På torsdag blir det löpbandet i en halvtimme och axlar/biceps-träning. 
Vänster axeln är inte helt kurerad och när jag belastar den för snabbt så kommer en obehaglig värk ilandes hela vägen upp i nacken. Så det saknas fortfarande stödmuskulatur gissar jag på. Muskelfästena borde vara relativt friska då jag snaskat i mig en överdriven mängd L-glutamin och värmt upp ordentligt innan träningspassen, så axelövningar med fria vikter antar jag är ända lösningen.

Sen börjar jag få fler läsare på bloggen, och det är ju alltid roligt.
Jag vill självklart hälsa er välkommna och påminna er om att prenumerera på bloggen. Det finns flera sätt att göra detta, men det lättaste är väl ->>>
bloglovin

Nu ska jag dock sova, så att jag inte kommer försent till sista dagen.

Alltid 110% // Andreas "Spike" Persson
Postat i Allmänt | Comment (4) kommentarer Trackbacks ()

Postat av: Jenny

Haha ja valarna är hela grejen med iPhone :D

2011-12-21 (02:24:47) www http://jennyahlstrom.blogg.se/

Postat av: ojsemma

sv: jo det ser ut som flygande jakob. men jag hade jordnötssmör i. så det enda som smakade var jordnötssmör. därav tänker ja inte laga det igen med jordnötssmör

2011-12-21 (09:22:29) www http://ojsemma.blogg.se/

Postat av: jane

varg?

2011-12-21 (11:32:48) www http://janewennberg.myshowroom.se

Postat av: Sara ♥

sv: Tack du med ;D

Kram

2011-12-21 (12:48:22) www http://saraoftheworld.blogg.se/


Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress:



URL/Bloggadress:



Kommentar:



Kategorier

Senaste posterna

ASpikeP@ Instagram

Arkiverat

Den här bloggen handlar om Andreas Persson, 24, från Norrköping som genomgått en stor bypass operation på hjärtat där de reparerat en segelklaff och ersatt en bit av aortan med en syntetisk protes. Till stor del kommer bloggen att handla om hans träning och kost. Men även en del om hans tankegång kring ämnet och den svenska sjukvården. Så långt det är tillåtet får ni följa med i text och bild på resan till full återhämtning och lite till.