Tre timmars sömn och fortfarande onykter så att rummet snurrar när man vaknar klockan 10 på morgonen måste tyda på att man haft en hyfsad kväll dagen innan.
Igår efter att ha arbetat ett par timmar, så kommer jag hem och duschar för att sedan åka och hämta Nockmar i smedby och plocka upp lite mer skräpmat från Rosa Pantern. Väl hemma hos mig, så börjar vi förtära alkohol och prata om de senaste veckorna, då Nockmar lyckats vara nära döden i en brutal krock.
Det var otäckt men även intressant och trevligt att sitta och kallprata lite med en varsin öl.
Klockan 21:30 dyker grabbarna grus upp, ett par öl ifrån nyktra och vi samtalar lite till, innan vi beger oss ner till Harrys.
Inne på Harrys var det som vanligt en härlig blandning av olika folkgrupper och åldrar.
Jag satt ett tag och samtalade med Kim Käll om allt och inget, gav mig sedan på spelborden i nån timme och avslutade med att kallragga på några flickor som Nockmar behövde hjälp med.
Vid kvart över tre är Daniel utanför fönstret på väg hem med en flicka som fått i sig mer än tillräckligt. Och bara det är sedan en historia i sig.
Kvarvarande bestämmer sig för en efterfest hemma hos Nockmar och ger sig ut i jakt på en taxi.
Tjugo minuter senare sitter vi ihopgosade i hans soffa och dricker folköl, vin och baileys.
En timme senare så halvsover jag i soffan medans en av tjejerna ligger strax bredvid och berättar om hela sitt liv. Ju mer hon pratar, 
ju mer inser jag att flickorna jag och Nockmar har fått med oss på våran lilla efterfest, inte håller högsta klass. Tvärtom så var nog Nockmar och jag själv ett par rejäla kap i deras ögon. Detta, som ni säkert vet, faller mig inte i smaken. Så i det här läget gör jag så gott jag kan för att ignorera denna varelse som fått vittring av min manliga essens.
Någonstans mellan klockan sex och klockan sju, så drar Nocke i handbromsen.
Då var han trött och ville sova, och hans taktikval för att bli av med de kvinnor vi fått på halsen, var att påstå att han omöjligt skulle kunna somna så länge det finns folk i hans lägenhet.
Med ett stort leende på läpparna iaktog jag diskussionen som sedan slutade med att tjejerna skulle få lämna oss. Flickan som varit mitt umgänge denna morgon var den mest aktiva i denna diskussion och fällde starka argument så som;
-"Jag är nöjd med kvällen och kan gott somna direkt, så behöver du inte oroa dig för mig?"
-"Om du bara blundar i tio minuter, så har ju du somnat sen.."
-"Vi kan dela säng allihop, så har du kolla på oss?"
Men Nockmar var svårt bedövad av trötthet och gav inte med sig. Så klockan sju på på morgonen fick flickorna en varsin "walk of shame".
Själv slocknade jag tio minuter senare, mer belåten än på länge.
Mer och mer börjar jag förstå varför människor söker så hårt efter bekräftelse och uppmärksamhet.
Resten av dagen ska jag nog aktivera mig väldigt lite, på sin höjd att jag lyckas ta mig ut en stund senare och träffa grabbarna eller ser en film hos en tjej kompis. Crea Diem!
Out!
(0) kommentarer
Trackbacks ()
Lämna en kommentar
